Den som bedriver näringsverksamhet i Sverige är enligt lag skyldig att upprätta bokföring. Vid räkenskapsårets slut ska bokföringen avslutas och aktiebolag är skyldiga att upprätta en årsredovisning. Bokföringen styrs även av skattelagstiftning och normerande regelverk.
De viktigaste lagarna och reglerna för bokföring är Bokföringslagen (BFL), Årsredovisningslagen (ÅRL) samt Bokföringsnämndens (BFN) K-regelverk.
BFL (Bokföringslagen 1999:1087)
Bokföringslagen, ofta förkortad BFL, innehåller de grundläggande regler som styr hur företag i Sverige ska sköta sin bokföring. Lagen är central inom redovisningen eftersom den anger vilka krav som ställs på dokumentation, ordning, systematik och bevarande av ekonomisk information.
Löpande bokföring: En av de viktigaste principerna i BFL är kravet på löpande bokföring. Det innebär att alla affärshändelser, såsom försäljningar, inköp, in- och utbetalningar, löner och andra ekonomiska transaktioner, ska bokföras så snart som möjligt och i rätt tidsordning. Bokföringen ska alltså spegla verksamhetens ekonomiska flöde på ett fortlöpande sätt. Detta krav gör det möjligt att följa företagets ekonomi över tid och att snabbt få en överblick över hur verksamheten utvecklas. Den löpande bokföringen är också viktig för att fel ska kunna upptäckas i tid och för att företaget ska kunna upprätta korrekta bokslut och rapporter.
Verifikationer: Varje affärshändelse som bokförs måste kunna styrkas med en handling, en så kallad verifikation. En verifikation fungerar som bevis för att en ekonomisk händelse faktiskt har ägt rum och kan till exempel bestå av ett kvitto, en leverantörsfaktura, en kundfaktura, ett kontoutdrag eller annan relevant dokumentation. Verifikationen ska innehålla tillräcklig information för att det ska gå att förstå vad affärshändelsen avser, när den inträffade och vilket belopp det gäller. Ett viktigt modernt inslag är att digitala kopior av originalhandlingar sedan 2024 får användas som verifikat, vilket har förenklat den praktiska hanteringen av bokföring i många företag.
Grundbok och huvudbok: Enligt BFL ska bokföringsinformationen registreras på två sätt: dels kronologiskt, dels systematiskt. Den kronologiska registreringen sker i grundboken, där affärshändelserna ordnas i den följd de inträffar. Detta gör det möjligt att följa verksamhetens ekonomiska händelser över tid. Den systematiska registreringen sker i huvudboken, där samma information sorteras efter olika konton, till exempel kassa, bank, försäljning eller kostnader.
Arkivering: Bokföringslagen ställer också krav på att all bokföringsinformation och alla verifikationer ska bevaras under en lång tid. Huvudregeln är att materialet ska sparas i sju år efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Detta gäller både fysisk och digital information.
Läs mer: Bokföringslag (1998:1078)
ÅRL (Årsredovisningslag 1995:1554)
ÅRL reglerar hur aktiebolag och andra former av företag ska upprätta offentliga årsredovisningar med följande huvuddelar:
Förvaltningsberättelse: Förvaltningsberättelsen ger en övergripande och sammanfattande beskrivning av företagets verksamhet under räkenskapsåret. Här ska företaget redogöra för viktiga händelser som har påverkat verksamheten, till exempel större investeringar, förändringar i organisationen, utveckling av marknaden eller andra omständigheter som är betydelsefulla för att förstå företagets situation.
Resultaträkning: Resultaträkningen är en sammanställning av företagets intäkter och kostnader under räkenskapsåret. Den visar hur mycket företaget har tjänat och vilka utgifter som har uppstått under perioden, och gör det därmed möjligt att avgöra om verksamheten har gått med vinst eller förlust.
Balansräkning: Balansräkningen visar företagets finansiella ställning vid en viss tidpunkt, vanligtvis på räkenskapsårets sista dag. Den fungerar som en ögonblicksbild av företagets ekonomi och är uppdelad i tillgångar, eget kapital och skulder. Tillgångarna visar vad företaget äger eller har rätt till, medan skulderna visar vad företaget är skyldigt andra. Eget kapital visar den del av tillgångarna som tillhör ägarna efter att skulderna har räknats bort
Noter: Noterna innehåller tilläggsupplysningar och specifikationer som kompletterar och förklarar informationen i resultat- och balansräkningen. De kan till exempel ge mer detaljer om hur olika poster har beräknats, vilka redovisningsprinciper som har använts eller vilka risker och åtaganden som finns i verksamheten.
Läs mer: Årsredovisningslag (1995:1554)
Bokföringsnämndens (BFN) K-regelverk
BFN:s K-regelverk är Bokföringsnämndens standarder för hur svenska företag och organisationer ska avsluta sin bokföring och upprätta årsbokslut och årsredovisning. Enligt förslag från regeringen ska BFN från 1 januari 2027 uppgå i den nya Myndigheten för redovisning och revision.
Regelverken är uppdelade i fyra kategorier (K1-K4) utifrån företagsform, storlek och verksamhetens komplexitet.
K1 – Förenklat årsbokslut är utformat för enskilda näringsidkare och mindre ideella föreningar/stiftelser som inte omfattas av ÅRL.
BFN:s vägledning K1 – Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut
K2 – Årsredovisning i mindre företag är utformat för mindre aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar. K2 innehåller standardiserade schablonregler och förenklingar för att vara lätt att tillämpa utan djupare redovisningskunskaper.
BFN:s vägledning K2 för räkenskapsår som inletts efter 31 december 2025
K3: Medelstora och större företag är ett mer flexibelt regelverk som är obligatoriskt för större företag och bostadsföreningar. Även mindre företag kan välja att tillämpa K3.
BFN:s vägledning K3 för räkenskapsår som inletts efter 31 december 2025
K4: Noterade företag används av företag som är börsnoterade och måste tillämpa internationella IFRS-regler för sin koncernredovisning.
Läs mer: Bokföringsnämnden