Föreningsrevisor: arbetsuppgifter och kvalifikationer

Senast uppdaterad:  16. desember, 2022

Jämfört med vad som gäller för revisorer i aktiebolag är reglerna annorlunda när man pratar om föreningar. I den här texten kommer vi gå igenom vem som får vara revisor i en förening, vad denne har för uppgifter och hur man ska tänka när man ska välja rätt revisor till en förening man är medlem i. 

Vad gäller för föreningar och kravet på revisor?

Alla föreningar har stadgar som bestämmer hur arbetet i föreningen ska skötas och gå till. Stadgarna i en förening godkänns av en föreningsstämma. Det är också föreningsstämman som kan godkänna ändringar av de befintliga stadgarna. I en förenings stadgar finns det ofta paragrafer som handlar om hur ekonomin ska hanteras, och där brukar man också ha med punkter om revisorer. Det kan till exempel stå att en förening ska ha en eller flera revisorer, och det brukar också framgå hur lång uppdragstid man en revisor väljs för. En ekonomisk förening måste alltid ha minst en revisor, men stadgarna kan göra gällande att man ska ha flera än så. En ideell förening är mer fri att välja om man ska ha revisor eller inte.

Det som skiljer aktiebolag från revisorer är att aktiebolag oftare har krav på sig om att de ska ha en auktoriserad revisor. Det finns ingen sådan lagstiftning som uteslutande gäller för just föreningar. Det är i huvudsak stadgarna som styr om en förening ska ha en revisor och om denne ska vara auktoriserad, men det finns också situationer när en förening är tvungen att anlita en auktoriserad person. Vilka föreningar det gäller kommer vi gå igenom senare i den här texten. 

Vem kan väljas till föreningsrevisor?

Om det står i stadgarna att en förening ska välja en eller flera revisorer är det alltså någonting som man ska göra på föreningsstämman. Det är relativt vanligt att man antingen utser flera revisorer eller att man väljer en suppleant till revisorn. Detta eftersom man kommer vara tvungen att ha en extra föreningsstämman om den revisor man valt av någon anledning behöver avgå i förtid.

Den som kan väljas till föreningsrevisor har inte samma krav på sig som exempelvis en revisor i ett aktiebolag som är moderbolag i någon koncern. Vad gäller föreningar, mindre sådana, så finns det inte egentligen några som helst krav på vilka kunskaper den som är revisor ska ha. 

Visserligen är det så att det inte finns några kunskapskrav på en föreningsrevisor, men att inte välja en person som kan ekonomi och har grundläggande kunskaper om revisionsarbetet är ofta en stor miss som kan komma att kosta föreningen dyrt. Om personen som väljs till revisor inte har en aning om vad revision innebär så kommer hen inte ha någon som helst koll på vad det är uppdraget egentligen går ut på. 

En föreningsrevisor behöver var 18 år fyllda. Den eller de som väljs får inte vara i konkurs, ha förvaltare eller vara belagda med ett näringsförbud. Det är bara större föreningar som måste ha en auktoriserad, alltså utbildad och erfaren, revisor. 

En revisor ska inte vara jävig

När man ska välja en föreningsrevisor behöver man säkerställa att den personen inte är jävig. Med det menas att revisorn eller revisorerna inte får ha kopplingar till beslutsfattandet i verksamheten. Det betyder att man inte ska välja en revisor som sitter i styrelsen, och det ska inte heller vara en person som är nära anhörig till en styrelsemedlem eller en suppleant. 

Att revisorn är medlem i själva föreningen är inte ett hinder, men det är bra att fundera över vilka slags uppgifter den personen ska ha i föreningen. Det kanske inte är så lämpligt att hen hanterar kontanter eller annat som rör pengar eftersom det är just sådana saker som revisorn senare kommer granska.

Arbetsuppgifter för en föreningsrevisor

Om man inte är van vid att använda sig av en revisor kan det hända att man tror att det enda en revisor gör är att leta efter fel i bokföringen eller i det arbete som styrelsen har gjort. Visserligen ska en revisor granska de sakerna, men det är verkligen inte det enda som en revisor gör. Arbetet en föreningsrevisor gör kan bidra på många positiva sätt till föreningens framtid. Det är också därför man så noga ska fundera över vem man vill att ska åta sig uppdraget. 

Revision av en förening

För att göra det tydligt vilka arbetsuppgifter en revisor har i en förening kommer vi berätta mer ingående om det som ingår i uppdraget. En föreningsrevision omfattar flera områden. Först och främst är revisorns uppdrag att kontrollera så att föreningen följer de stadgar som den vilar på. Revisorn ska också kontrollera bokföringen, att den är korrekt utförd och att det finns verifikationer på alla bokföringsposter. I samband med att bokföringen kontrolleras granskar revisorn också så att den är korrekt och faktiskt stämmer överens med de transaktioner som skett i föreningen under året.

En förening som sköts seriöst kommer ha en budget. Revisorn ska också granska om styrelsen har följt upp den. Vidare ska en revisor kontrollera balansräkning samt resultaträkning, verksamhetsberättelsen och årssammanställningen. Andra saker en revisor ofta gör är att se över det försäkringsskydd föreningen har så att det inte finns brister i det, och att granska ifall styrelsen har någon form av intern kontroll.

För att en revisor ska kunna göra sitt arbete måste styrelsen delge denna all information som är nödvändig för att uppdraget ska gå att utföra. Styrelsemedlemmarna får inte med avsikt undanhålla uppgifter som kan ha betydelse för att revisorn ska kunna granska föreningens förvaltning som en oberoende part. 

Revisorn skriver en revisionsberättelse

Det arbete en föreningsrevisor gör pågår egentligen kontinuerligt under ett verksamhetsår. Det man gör löpande under året är att granska bokföringen. När verksamhetsåret är slut ska revisorn granska alla dokument som rör hela året och sedan ska hen skriva en revisionsberättelse. Innehållet i en revisionsberättelse syftar till att ge alla medlemmar i föreningen information som ger en rättvis bild av föreningens ekonomi, resultat och nuvarande ställning. 

Revisionsberättelsen ska ges till styrelsen minst 14 dagar innan det är dags att hålla föreningsstämma. Om det skulle vara så att revisorn har sett oegentligheter i förvaltningen eller ekonomin ska detta kommenteras i revisionsberättelsen. Revisorn ska ge kommentarer till årsrapporten och ge anmärkningar på styrelsens förvaltning om någonting anses vara felaktigt. Slutligen ska föreningsrevisorn också rekommendera föreningsstämman att antingen bevilja eller inte bevilja ansvarsfrihet till styrelsen. Något värt att tänka på är att en revisionsberättelse inte bara måste innehålla kritiska synpunkter. Om revisorn tycker att styrelsen gjort något väldigt bra kan man även välja att lyfta det som en övrig upplysning. 

Känsliga uppgifter kan delges styrelsen i ett revisions-PM

Det kan finnas situationer när det inte är bra för föreningen att eventuella anmärkningar tas upp i revisionsberättelsen. Det handlar ofta om mindre anmärkningar som inte har så stor betydelse för någon utanför styrelsen. Det kan också vara anmärkningar på saker som gäller affärshemligheter och som kan skada föreningen om de kommer ut till allmänhetens kännedom. Om så är fallet kan man delge styrelsen de här anmärkningarna i ett revisions-PM. Ett sådant PM lämnas endast till styrelsen, inte till alla medlemmar i föreningen.

En revisor har tystnadsplikt

Alla som har fått förtroendet att göra en revision har också tystnadsplikt. Det som en revisor får veta om en förening under tiden hen verkar som revisor är ingenting man får föra vidare till någon utomstående. Tystnadsplikten gäller sådan information som skulle kunna vara skadlig för föreningen. Under föreningsstämman kan det hända att revisorn får frågor från medlemmarna. Dessa frågor ska en revisor besvara, men inte om det kan vara ytterst ofördelaktigt för föreningen i fråga. Däremot måste en revisor alltid upplysa föreningsstämman om föreningen har brutit mot någon lag eller regel. 

En revisor har upplysningsplikt

Något annat som ingår i en revisors uppdrag är det som kallas för upplysningsplikt. Det betyder att en revisor ska delge alla andra revisorer i föreningen den information hen har fått fram. Om föreningen går i konkurs ska den informationen också ges till den som är konkursförvaltare. I de här situationerna finns det inga begränsningar om vad revisorn får yppa eftersom alla inblandade har tystnadsplikt. 

Dessa föreningar behöver en auktoriserad revisor

Som grundregel behöver en förening, vare sig det är en ideell eller ekonomisk sådan, inte ha en auktoriserad revisor. Dock måste en ekonomisk förening ha en revisor om vissa förutsättningar är uppfyllda. En förening ska ha en auktoriserad revisor om föreningen har:

  • flera än 50 anställda räknat i medeltal
  • mera än 40 miljoner kronor i balansomslutning
  • mera än 80 miljoner kronor i nettoomsättning

Skillnaden på en auktoriserad revisor och en som inte är det

Man behöver veta vad det är för skillnad på en auktoriserad revisor och en som inte är det. En auktoriserad revisor är den enda som har rätt att göra en revision när den är ett krav enligt lagen. För att bli auktoriserad revisor, vilket man blir av Revisorsinspektionen, krävs det att man har en högskoleutbildning på åtminstone 180 hp inom ett relevant ämne. Man ska utöver det också ha praktisk erfarenhet av arbetsuppgifterna, och den ska man ha tillskansat sig genom att arbeta med en auktoriserad revisor som handledare. 

En person kan också vara lekmannarevisor. Det är en person som har ekonomiska kunskaper, men inte en utbildning eller arbetserfarenhet. Om man inte har någon revisor i åtanke till sin förening lönar det sig alltid att anlita extern revisionshjälp. Detta eftersom en revisor kan ge råd om ekonomiska beslut som kan gagna föreningen och förbättra ekonomin. En föreningsrevisor har ett stort ansvar och föreningen kan dra stor nytta av kompetensen denne har, förutsatt att man faktiskt tar sig tid att välja rätt revisor. Ju bredare och mer ingående kompetens revisorn har desto mer kommer man få ut av dennes arbete.