Bolagsskatt är den statliga skatt som aktiebolag och andra juridiska personer betalar på sin årliga nettovinst. År 2026 är skattesatsen 20,6 procent. Skatten beräknas inte direkt på resultatet i resultaträkningen, utan på det skattemässiga resultatet. Det innebär att utgångspunkten visserligen är det bokföringsmässiga resultatet enligt företagets bokföring och bokslut, men att detta resultat därefter justeras enligt skattereglerna innan den slutliga bolagsskatten kan räknas fram. Skillnaden mellan redovisning och beskattning är därför central. Redovisningen ska ge en rättvisande bild av företagets ekonomi, medan beskattningen följer särskilda regler om vilka intäkter som ska beskattas och vilka kostnader som får dras av.
Redovisat resultat och skattemässiga justeringar
I praktiken sker beräkningen i samband med bokslut och inkomstdeklaration. När årsredovisningen eller årsbokslutet är klart utgår företaget från årets redovisade resultat. Därefter görs skattemässiga justeringar i Inkomstdeklaration 2, framför allt i bilagan INK2S, där poster som behandlas annorlunda skattemässigt läggs tillbaka eller dras bort. Först efter dessa justeringar får man fram det skattemässiga överskott eller underskott som ligger till grund för bolagsskatten. Själva skatten bokförs sedan som årets skattekostnad, men det är viktigt att förstå att den inte bara är en enkel procentsats på bokföringsvinsten, utan resultatet av flera steg i både boksluts- och deklarationsarbetet.
Några vanliga poster som kan göra att det skattemässiga resultatet avviker från det bokföringsmässiga resultatet är följande. Gemensamt för dem är att de antingen påverkar resultatet i redovisningen utan att få samma effekt i beskattningen, eller tvärtom kräver särskild justering i deklarationen.
Ej beskattningsbara intäkter: Vissa intäkter kan vara bokförda som intäkter men ändå inte vara skattepliktiga. Ett vanligt exempel är utdelningar och kapitalvinster på näringsbetingade andelar, till exempel andelar i dotterbolag, som i många fall är skattefria enligt särskilda regler. Även vissa andra poster, såsom intäktsränta på skattekontot, behandlas särskilt i beskattningen. Sådana intäkter behöver därför justeras bort när det skattemässiga resultatet räknas fram.
Ej avdragsgilla kostnader: Alla kostnader som bokförs i företaget är inte skattemässigt avdragsgilla. Exempel kan vara vissa nedskrivningar av finansiella tillgångar, vissa kapitalförluster, böter, skattetillägg, kostnadsränta på skattekontot och delar av representationskostnader. En kostnad kan alltså påverka det bokföringsmässiga resultatet negativt utan att minska den beskattningsbara vinsten. Därför måste sådana poster ofta läggas tillbaka i deklarationen. För representation gäller dessutom särskilda regler där kostnaden för måltider normalt inte är avdragsgill vid inkomstbeskattningen, även om momsavdrag i vissa fall kan medges inom särskilda ramar.
Sparat underskott från föregående år: Om företaget har gått med förlust tidigare år får detta underskott i normalfallet sparas och dras av från framtida skattemässiga överskott. Det innebär att bolaget inte behöver betala full skatt på en senare vinst förrän tidigare förluster har utnyttjats. Reglerna om underskottsavdrag är därför viktiga för företag som haft ojämna resultat över flera år, till exempel under en uppstartsfas eller efter en period med större investeringar.
Schablonintäkter: Vissa skattemässiga regler innebär att företaget måste ta upp en beräknad intäkt även om ingen faktisk betalning har kommit in. Ett viktigt exempel är schablonintäkt på periodiseringsfonder. Syftet är att staten ska kompenseras för att företaget fått skjuta upp en del av beskattningen. Schablonintäkten påverkar därför det skattemässiga resultatet trots att den inte motsvarar en vanlig affärsintäkt i verksamheten.
Periodiseringsfonder
Aktiebolag kan välja att skjuta upp en del av sin vinstbeskattning genom att göra avsättning till periodiseringsfond. För aktiebolag får avdraget uppgå till högst 25 procent av det skattemässiga överskottet före årets avsättning. Varje års avsättning bildar en egen fond, vilket innebär att bolaget kan ha flera periodiseringsfonder samtidigt. En periodiseringsfond måste återföras till beskattning senast det sjätte året efter avsättningsåret, men den kan också återföras tidigare om företaget vill. I praktiken används periodiseringsfonder ofta för att jämna ut resultat mellan olika år, till exempel om bolaget haft ett ovanligt starkt resultat ett år och vill skapa större flexibilitet inför kommande år. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det inte handlar om en permanent skattebesparing, utan om en uppskjuten beskattning. För juridiska personer uppkommer dessutom en årlig schablonintäkt på gjorda avsättningar, vilket gör att planeringen bör ske med hänsyn till både likviditet, framtida resultat och den samlade skatteeffekten.
Bokslutets betydelse
Sammanfattningsvis beräknas bolagsskatten genom att företagets redovisade resultat först justeras enligt skattereglerna. Det är därför viktigt att skilja på vad som är en kostnad eller intäkt i bokföringen och vad som faktiskt får genomslag i beskattningen. För att bolagsskatten ska bli korrekt krävs både ett välgjort bokslut och en noggrant upprättad deklaration. För många företag är detta ett område där redovisning, skatt och strategisk planering möts, eftersom val kring till exempel periodiseringsfonder, underskottsavdrag och klassificering av kostnader kan påverka både årets skatt och framtida ekonomiska utrymme.
Mer information: Skatteverket – Företag skatter och avdrag