Bildkälla: Historiska Museet
Den modern västerländska bokföringen uppstod först i Italien under 1300-talet. De italienska stadsstaterna Genua, Florens och Venedig utvecklade komplexa internationella handelsnätverk och tidiga banksystem som ställde höga krav på noggrann bokföring. Unga män som skolades för att arbeta inom handelshusen behövde kunskaper i det som kom att kallas för dubbel italiensk bokföring. År 1494 publicerade munken och matematikern Luca Pacioli läroboken Summa de arithmetica i Venedig. Det är den första tryckta boken som beskriver dubbel bokföring och har gett Pacioli ett eftermäle som bokföringens fader.
Influenser från Nederländerna
Under 1500-talet förflyttas Europas ekonomiska centrum norrut mot Nederländerna, där Antwerpen och Amsterdam blev nav för den framväxande globala handeln med Amerika och Asien. När de Förenade Nederländerna gjorde uppror mot Habsburg-monarkin uppmuntrade republikens politiska ledare holländska handelsmän att utmana det Habsburg-kontrollerade Portugals handelsmonopol i Asien. Efter ett antal framgångsrika expeditioner till dagens Indonesien som organiserats handelskompanier i olika holländska städer beslutade statsledningen att göra något radikalt. År 1602 bildades Vereenigde Oostindishe Compagnie (VOC), känt som holländska Ostindiska kompaniet, som fick monopol på all handel med Asien. För att finansiera satsningen erbjöds den holländska allmänheten att teckna aktier i VOC som gav rätt till vinstutdelning från verksamheten. Eftersom antalet investerare var stort bestämde man också sig för att inleda organiserad handel med VOC:s aktier på börsen i Amsterdam. Uppdraget att arrangera världens första IPO gick till superentreprenören Dirck van Os som upplät sitt hem för ändamålet och lockade till och med hans hushållerska att teckna. VOC blev en stor finansiell framgång och etablerade Nederländerna som Europas ledande handelsnation.
Stormaktstiden 1600-tal
När Sverige inledde stormaktstiden i början av 1600-talet vände man sig till Nederländerna för att rekrytera experter inom handel och förvaltning. Ett stort antal holländska köpmän gjorde sig förmögenheter och fick värdefulla erfarenheter från den internationella handeln. Flera sökte sig självmant till utlandet, eller rekryterades av statsledningen i länder som Sverige. En av de mer namnkunniga experterna som kom från Nederländerna till Sverige under början av 1600-talet var Abraham Cabiljau. Han utsågs 1609 av Karl IX till den första borgmästaren i Göteborg. Under Kalmarkriget 1611-1613 bedrev Abraham kaperier mot Danmark, vilket kan varit anledningen till att danskarna till slut bränner ner Karl IX:s Göteborg som var beläget på Hisingen. I efterdyningarna återvände Cabiljau till Amsterdam 1617, men var tillbaka i det nyanlagda moderna Göteborg 1621. Tre år senare flyttar han till Stockholm där han blivit kronans generalbokhållare. Som sådan upprättade Cabiljau upprättade Sveriges första bevarade huvudbok för statens räkenskaper 1624 som använde italiensk dubbel bokföring med debet och kredit.
Frihetstiden och industriella revolutionen
Genom internationella handelskontakter etablerades italiensk bokföring i Sverige under 1600-talet, men endast på frivillig basis i begränsad omfattning. 1734 års handelsbalk införde de första grundläggande bestämmelserna om att köpmän förväntades föra handelsböcker med ordentliga anteckningar om affärshändelser. Lagen tillät att anteckningarna kunde användas för att styrka skulder och ingångna avtal vid tvister eller konkurs. Hantverkare och mindre handelsmän hade därför en enkel bokföring som mest liknade en kassabok. Under 1800-talet kom industrialiseringen och 1864 års lag om näringsfrihet att få stor betydelse för utvecklingen av ett livskraftigt privat näringsliv. Uppkomsten av aktiebolag för anläggning av nya järnvägar och industrier, ofta med utländskt kapital, ställde högre krav på bokföring än vad som kunde åstadkommas med en kassabok. Under 1800-talets sista decennier grundades flera av Sveriges mest kända internationella företag som Sandvik (1862), Altas Copco (1873), LM Ericsson (1876), Alfa Laval (1883) ASEA (1883) och LKAB (1890). När den första aktiebolagslagen införs 1895 har den vissa bestämmelser om bokföring och redovisning.
Modern redovisning växer fram under 1900-talet
Ända in på 1900-talet fortsatte jordbruket att vara den största näringsgrenen räknat i antal sysselsatta och även där spelade bokföring en allt viktigare roll. En pionjär på området var agronomen Ludvig Nanneson som specialiserade sig inom lantbruksekonomi. År 1918 grundade han Sveriges allmänna lantbrukssällskaps ekonomiska driftbyrå, som senare blev LRF Konsult. När företaget såldes efter 100 år i lantmännens ägo, döptes det om till Ludvig & Co efter sin grundare.
Bokföringslagen som trädde i kraft den 1 januari 1930 var en milstolpe i svensk företagshistoria. Den moderniserade och standardiserade kraven på hur företag och näringsidkare skulle föra räkenskaper. Syftet var primärt att skydda fordringsägare och säkerställa en ordnad ekonomisk överblick. Ett av kraven var att årligen upprätta en balansräkning för att klargöra företagets ställning. Lagen lade också grunden för det starka sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige. Redovisningsyrket professionaliserades och 1936 bildades branschorganisationen Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF).
På 1970-talet började det anses att den över fyrtio år gamla lagstiftningen behövde uppdateras. Den 1 januari 1977 trädde en ny lagstiftning i kraft. Bland nyheterna fanns mera klara och enhetliga regler för hur affärshändelser skulle bokföras i kronologisk och systematisk ordning, samt ett strikt verifikationskrav. Lagändringen sammanföll med publiceringen av den första BAS-kontoplanen, BAS 76, som tagits fram av Sveriges Industrier och Sveriges Arbetsgivarförbund (SAF). Under följande årtionden etablerades BAS-kontoplanen som en de facto standard för bokföring i Sverige. Tillsammans med filformatet SIE (1992) för överföring av bokföringsdata skapade det förutsättningar för dagens bokföringsprogram. Vid millennieskiftet trädde dagens version av bokföringslagen i kraft, som hade tillkommit för att anpassa svensk lag till EU-direktiv samt att möta den tekniska utvecklingen med digital bokföring. Under 2000-talet har endast mindre förändringar gjorts. Sedan 2024 har exempelvis företag rätt att arkivera räkenskapsinformation digitalt utan att behålla det fysiska originalet.